sidbanner

Beräkning av vridmoment för rotationsdämpare

Del 1. Grundläggande momentlogik

1. Varför behöver vi beräkna vridmoment?

Innan vi väljer en roterande spjäll behöver vi först veta ungefär hur mycket vridmoment applikationen kräver.

Rotationsdämpare finns i mycket olika momentområden. Vissa är konstruerade för mycket små belastningar, medan andra är avsedda för mycket större mekanismer.

Så huvudsyftet med vridmomentberäkning är att bestämma det ungefärliga vridmomentintervall vi bör titta på.

Om till exempel det beräknade erforderliga vridmomentet är cirka 2 N·m, bör vi börja med att titta på dämpare runt 2 N·m, snarare än produkter som är klassade för 0,2 N·m eller 10 N·m.

I det här skedet begränsar vi bara vridmomentområdet. Den exakta dämparmodellen kommer att bestämmas senare.

2. Grundläggande vridmomentprincip

Det grundläggande förhållandet är:

Vridmoment = Kraft × Avstånd

Enkelt uttryckt beror vridmomentet huvudsakligen på två saker:

Hur stor är kraften?

och

Hur långt är den kraften från pivoten?

En gungbräda är ett enkelt sätt att förstå detta.

Grundläggande vridmomentprincip

Tänk dig två personer som sitter på motsatta sidor av en gungbräda.

Gungbrädans mittpunkt är pivotpunkten.

Varje persons vikt skapar en kraft.

Avståndet mellan varje person och mittpunkten är avståndet.

Om två personer har samma vikt, men en person sitter längre från mitten, producerar den personen mer vridmoment.

Om en person är tyngre men sitter närmare mitten kan de två sidorna fortfarande balansera.

Samma princip gäller för ett lock.

Ett tyngre lock ger vanligtvis mer vridmoment.

Men även med samma vikt kommer ett lock vars tyngdpunkt är längre från pivoten också att producera mer vridmoment.

Så när vi beräknar vridmomentet för rotationsdämpare försöker vi alltid besvara två grundläggande frågor:

Vad är kraften?

Vilket är det effektiva avståndet från den kraften till pivoten?

Beräkningsmetoderna nedan är helt enkelt olika sätt att hitta dessa två värden.

3. Vilken position ska användas för beräkningen?

Innan vi beräknar vridmomentet behöver vi också veta vilken position av produkten vi beräknar.

För ett enkelt lock som roterar under gravitationen ändras vridmomentet när locket rör sig.

När locket är nära vertikalt har gravitationen relativt liten rotationseffekt runt pivoten.

När locket rör sig mot det horisontella läget blir det effektiva avståndet genom vilket gravitationen verkar runt pivoten större, så vridmomentet ökar också.

Nära det horisontella läget är gravitationsmomentet vanligtvis maximalt.

Så, för ett enkelt gravitationsdrivet lock används vanligtvis det horisontella eller nästan horisontella läget vid uppskattning av maximalt eller referensmoment för initialt dämparval.

Detta betyder inte att vridmomentet förblir detsamma under hela rörelsen.

Det ger oss bara ett användbart maximum- eller referensvärde.

Hur vridmomentet förändras under full rörelse är en separat fråga, som vi diskuterar iMatchning av momentkurva.

 

Del 2. Vanliga metoder för vridmomentberäkning

För en enkel gravitationsdriven roterande produkt finns det två vanliga sätt att erhålla den kraft som används i vridmomentberäkningen.

Skillnaden är enkel:

Metod 1 mäter kraften direkt.

Metod 2 beräknar kraften från produktens vikt.

Båda metoderna är baserade på samma princip:

Vridmoment = Kraft × Avstånd

1. Metod 1: Beräkna från lyftkraft

Om lyftkraften kan mätas direkt kan vridmomentet beräknas från:

Vridmoment = Lyftkraft × Avstånd från pivotpunkt

Här är lyftkraften den kraft som behövs för att långsamt stödja eller lyfta produkten vid mätpunkten.

Avståndet är avståndet från pivotpunkten till den punkt där kraften mäts.

Anta till exempel att ett lock placeras nära det horisontella läget.

Lyftkraften som mäts vid lockets ände är:

2 N

Avståndet från pivotpunkten till mätpunkten är:

0,5 meter

Sedan:

Vridmoment = 2 N × 0,5 m

Vridmoment = 1 N·m

Beräkna från lyftkraft

Det viktiga är att kraften ska mätas långsamt.

Om locket flyttas snabbt kan acceleration och tröghet påverka avläsningen.

Syftet här är att uppskatta det vridmoment som skapas av mekanismen, inte den kraft som krävs för att accelerera den snabbt.

Så denna metod kan enkelt förstås som:

Mät kraften, mät avståndet och beräkna vridmomentet.

2. Metod 2: Beräkna utifrån produktens vikt och tyngdpunkt

Om produktens vikt och tyngdpunkt är kända kan vridmomentet också beräknas utan att mäta lyftkraften direkt.

Först omvandlas produktmassan till gravitationskraft.

Sedan multipliceras denna kraft med avståndet från pivoten till tyngdpunkten.

För ett enkelt horisontellt lock:

Vridmoment = m × g × L

där:

m = produktmassa
g = gravitationsacceleration
L = avståndet från pivotpunkten till tyngdpunkten

Anta till exempel:

Produktvikt = 2 kg

Avstånd från pivotpunkt till tyngdpunkt = 0,2 m

Gravitationskraften är ungefär:

2 × 9,81 = 19,62 N

Så:

Vridmoment = 19,62 × 0,2

Vridmoment ≈ 3,92 N·m

Den viktiga punkten här är tyngdpunkten.

Beräkna utifrån produktens vikt och tyngdpunkt

Tyngdpunkten är den punkt där produktens vikt kan anses verka. Dess position beror på produktens form och viktfördelning.

För en enkel produkt med regelbunden form och jämn viktfördelning ligger tyngdpunkten vanligtvis nära dess geometriska centrum.

För en mer komplex produkt med oregelbunden form eller ojämn viktfördelning kan tyngdpunkten förskjutas mot den tyngre sidan. I detta fall kan CAD-data eller faktiska produktmått användas för att bestämma dess position.

Avståndet som används i vridmomentberäkningen är därför inte automatiskt lockets hela längd.

Det är avståndet från pivoten till tyngdpunkten.

Så metod 2 kan enkelt förstås som:

Beräkna gravitationskraften, hitta var kraften verkar, mät avståndet från pivoten till den punkten och beräkna sedan vridmomentet.

Metod 1 och metod 2 är därför inte baserade på två olika fysikaliska principer.

De är helt enkelt två olika sätt att beräkna kraften som används i samma vridmomentberäkning.

 

Del 3. Momentberäkning för mer komplexa mekanismer

De två metoderna ovan fungerar bra för enkla produkter som roterar runt en pivotpunkt under tyngdkraften.

Men många tillämpningar av roterande spjäll är inte så enkla.

Vissa produkter rör sig i en rak linje.

Vissa använder kugghjul mellan produkten och spjället.

Andra drivs av fjädrar eller av flera krafter samtidigt.

Samma grundläggande vridmomentprincip gäller fortfarande, men vi behöver titta noggrannare på hur kraften överförs till rotationsdämparen.

1. Momentberäkning för linjär rörelse med kuggstång

Ett roterande spjäll kan också styra en produkt som rör sig i en rak linje.

En vanlig mekanism är:

Linjär rörelse → Kuggstång → Pinjong → Rotationsdämpare

Momentberäkning för linjär rörelse med kuggstång

Själva produkten rör sig linjärt, men kuggstången vrider pinjongen och pinjongen roterar dämparen.

I detta fall måste den linjära kraften omvandlas till roterande vridmoment.

Det grundläggande förhållandet är:

Vridmoment = Linjär kraft × Pinjongradie

Om till exempel en last rör sig vertikalt nedåt under sin egen vikt, kan drivkraften uppskattas från:

F = m × g

Sedan:

Vridmoment = m × g × r

där r är pinjongens effektiva radie.

Återigen, grundprincipen har inte förändrats.

Det är fortfarande:

Kraft × Avstånd

Skillnaden är att det relevanta avståndet nu är pinjongens radie, snarare än avståndet från en lockpivot till dess tyngdpunkt.

2. Hur utväxlingsförhållandet ändrar vridmomentet vid dämparen

Ibland är rotationsspjället inte monterat direkt på produktpivoten.

Istället överförs rörelsen via kugghjul.

Till exempel:

Produktaxel → Kugghjul → Spjälldrev → Rotationsdämpare

I det här fallet:

Vridmomentet på produktsidan är inte nödvändigtvis detsamma som vridmomentet på dämparsidan.

Utväxlingsförhållandet ändrar vridmomentet som dämparen uppfattar.

Till exempel kan en större växel på produktsidan som driver en mindre växel på spjället få spjället att rotera snabbare samtidigt som det minskar det vridmoment som krävs vid spjällaxeln.

Detta kan göra det möjligt för en dämpare med mindre vridmoment att styra en mekanism med ett större vridmoment på produktsidan.

Det finns dock en annan effekt:

Att ändra utväxlingsförhållandet ändrar även dämparens rotationshastighet.

Detta är viktigt eftersom rotationsdämparens vridmoment också påverkas av rotationshastigheten.

Så när kugghjul används måste både vridmomentförhållandet och hastighetsförhållandet beaktas.

3. Fjäderdrivna och kombinerade mekanismer

Inte alla produkter drivs enbart av gravitationen.

Vissa produkter öppnas eller returneras av en fjäder.

Andra kan påverkas av:

gravitation + fjäderkraft

Fjäderdrivna och kombinerade mekanismer

eller genom kopplingar och andra mekanismer.

I dessa fall kan den vanliga gravitations-lock-beräkningen inte bara användas utan att kontrollera den faktiska drivkraften.

Till exempel kan en fjäder ge en stark kraft i början av rörelsen och en svagare kraft senare när den släpps.

Tyngdkraften kan hjälpa rörelsen i en position men motverka den i en annan.

Så den verkliga frågan blir:

Vilka krafter driver produkten i varje position, och hur överförs dessa krafter till dämparen?

För dessa mekanismer kan det maximala vridmomentet eventuellt inte uppstå i horisontellt läge.

Det faktiska förhållandet mellan kraft och överföring måste beaktas.

 

Del 4. Hur man använder det beräknade vridmomentet

Vad betyder egentligen det beräknade vridmomentet?

Anta att beräkningen ger:

Maximalt/referensmoment ≈ 2 N·m

Nu vet vi det ungefärliga vridmomentområdet vi ska titta på.

Men detta säger oss fortfarande inte exakt vilket roterande spjäll vi ska välja.

Det kan finnas många roterande dämpare runt 2 N·m.

De kan tillhöra olika typer, såsom skivdämpare, vingdämpare, kugghjulsdämpare eller tunndämpare. Även inom samma dämparserie kan flera momentklassningar och modeller finnas tillgängliga.

Nästa steg är att filtrera dessa kandidater efter grundläggande krav såsom dämpningsriktning, om envägs- eller tvåvägsdämpning behövs och arbetsvinkel.

Även efter att dessa krav har bekräftats kan det fortfarande finnas flera lämpliga spjäll.

I vissa fall kan en dämpare uppfylla önskat vridmoment, dämpningsriktning och arbetsvinkel, men produktens faktiska rörelse är fortfarande inte tillfredsställande efter installationen.

Varför?

Eftersom ett enda maximalt vridmomentvärde bara anger vridmomentnivån vid en referenspunkt. Det beskriver inte vad som händer under hela rörelsen.

Produktens vridmoment kan ändras med positionen.

Dämparens vridmoment kan också ändras med rotationshastighet och temperatur.

Det är därför nästa steg är att titta på momentkurvans matchning och förstå om produktens gravitationseffektkurva och dämparens dämpningsmomentkurva fungerar bra tillsammans genom hela rörelsen.

Så momentberäkning hjälper oss att hitta rätt momentområde, men det är bara ett steg i valet av rotationsspjäll.